onsdag 27 maj 2009

Asperger

Självklart går tankarna väldigt mycket runt detta nu - vad är det, vad ska vi göra, hur ser framtiden ut osv.

Jag försöker att invänta den stora utredningen som skall göras efter sommaren innan jag helt gräver ner mig. Men visst tror jag att psykologen har rätt i sina funderingar. Väldigt mycket stämmer.


*Man kan se överaktivitet och koncentrationsbrist som liknar problemen vid ADHD.
Barnen kan vara klumpiga i motoriken och likna barn med DAMP. De kan ha stel, avvikande gång.

Överaktiv är han på så sätt att han inte kan vara stilla. Sitter han och ser tv så rör han på sig mest hela tiden - samma sak vid datorn.
Han är väldigt klumpig - ramlar mycket (det har han ju ett ärr som bevis på)

*De har ofta språkavvikelser. Talet kan sakna vanlig språkmelodi och ha en entonig melodi.
Barnen har svårt att förstå sociala samspel och har nedsatt förmåga att samverka med andra barn. De blir ofta ensamma.

Språkavvikelser vet jag väl inte - i såna fall att han är lite lillgammal och uttrycker sig på ett annorlunda sätt.
Däremot så har han svårt att samverka med andra. Yngre barn fungerar bättre då han själv kan styra leken på ett annat sätt.

*Föräldrar kan ha märkt svårigheter i ögonkontakt och kroppskontakt.
Ögonkontakten hade jag märkt. M märkte det först då jag påpekade det. Inte alltid så tydligt, men det märks på honom.

*Barnen är ofta känsliga för förändringar och kan ha olika rituella beteenden.
Har blivit bättre, men han gillar inte förändringar. Pratar fortfarande om att han vil ha sina gamla tapeter igen, och det var 1½ år sedan vi tapetserade om.
Vi har ju löst detta sedan han var ett år, genom att förbereda. Om en stund ska vi...., om 10 minuter så....

*De har ofta favoritområden där de har särskilt intresse. I enstaka fall kan dessa intresseområden medföra en exceptionell förmåga att klara vissa saker. De kan till exempel ha sifferminne, bildminne eller musikalisk talang.
Inget särskilt intresse - däremot olika intressen i omgångar. Vulkaner, engelska, bokstäver, läsa, räkna, bilar......
Sedan då han anser sig kunna det ämnet släpper han det

*Barnen är ofta intresserade av detaljer mer än helheten.
Absolut. Märker alla detaljer. Då han ritade av bilder under sitt test visade han det väldigt tydligt då bilderna blev mer avancerade.

*Det kan finnas en kraftig ängslighet och tvångsmässighet. Man kan se aggressionsutbrott och destruktiva handlingar i situationer av oro och ångest, särskilt hos tonåringar.
Näää, det vet jag inte. I såna fall på så sätt att han är ängsligt för att han inte ska klara vissa saker. Han har enorma krav på sig själv, och genomför inte en aktivitet om han inte inom sig vet att han kan.
Därför åker han inte skridskor, han åkte skidor första gången i vintras, vägrar cykla utan stödhjul osv osv

Nu är det bara att vänta och se vad deras slutgiltiga resultat blir. Tills dess ska vi leva som vanligt med de tips vi fått.

3 kommentarer:

  1. Hej

    Jag tycker inte att ni ska oroa er så mycket och se en eventuell Aspergerdiagnos som en katastrof.

    Försök stötta eran pojke i det han intresserar sig för, acceptera hans avvikelser från vad folk anser vara det normala och ge honom mycket kärlek. Ett barn med Asperger syndrom är ofta intelligent och behöver inte särbehandlas på det sätt som förståndshandikappade behöver, glöm aldrig det.

    Jag och min man har Asperger, livet ser annorlunda ut för oss men vi försöker hitta vårt sätt att hantera saker på. Socialt samspel har vi mycket svårt med men inom vår egen lilla familj har vi mycket skratt och närhet så bara för att det finns en problematik inom ett område så innebär inte det att det är en konstant avvikelse som gäller allt, jämt. Det kan också vara viktigt att komma ihåg.

    Om ni har råd och tid och inte är allergiska skulle jag vilja rekommendera en hund (pudel kan fungera även vid allergi och en pudel är en helt fantastisk vän, klok, känslig och lekfull!). En hund är vänlig och accepterande och finns alltid där, en hund kan ge ett rikt känsloliv även om det kan vara svårt att ha det med andra människor.

    SvaraRadera
  2. Det ordnar sig,vännen & ni är ju såå goa förståndiga mamms & papps,killen kommer att få såå bra stöd från er mm

    *Kram*

    SvaraRadera
  3. Vildkatten - tack för din kommentar.

    vi har redan två hundar, så att det är redan fixat :-)

    Vi ser det definitivt inte som en katastrof, men det tar ett tag att bearbeta känslorna.
    Vår son är väldigt intelligent, och vi ser honom inte som annorlunda på det stora hela. Det är bara i vissa avseenden som det visar sig, men ännu har inte omgivningen märkt av något.

    Tack igen

    SvaraRadera